Mitt mål nåddes inte...

Var och tävlade i söndags, på Trelleborgs BK. Jag hade många träningskompisar på plats vilket så klart gör det hela mycket roligare, och inte minst mer spännande. Jag visste att domaren för dagen är stenhård så att jag fick 10:or på både platsen och tandvisningen blev jag förvånad över. Twizzt nosade lite på platsen men jag hade helt enkelt tur att inte domaren såg det. Det var nämligen full aktivitet på plan, hundar reste sig, skällde och levde helt enkelt rövare.
Men turen tog slut där. Både jag och Twizzt fick hjärnsläpp och det kändes konstigt. Ja, konstigt är rätt ord. Vet inte om det berodde på att jag inte fick den tiden jag behövde för att värma upp och tävlingsledaren stressade mig (deltagaren före mig var inne i tvåan och tävlade med en annan hund). Trots att jag får ta tid på mig blev jag otroligt stressad och nervösiteten tog över när vi gick in på plan.
Strunt i samma...en förlorare hittar ursäkter...

I alla fall, ledsen var jag eftersom jag hade ett mål för året: att vi i alla fall skulle få ett förstapris innan året var slut. Detta var sista tävligen så mitt mål nåddes inte!

När jag satt och väntade på prisutdelningen, med vänner och min mor och vetskapen att jag skulle komma sist, slog detta mig, att mitt mål, som egentligen inte var omöjligt, inte nåddes. När vi fick våra omdömen fick jag en chock. Det stod på helhetsintrycket att vi troligen inte var färdiga för att tävla. Skit i onådda mål, att vi kom sist, att både jag och min hund fick hjärnsläpp, är vi inte färdiga för tävling? En 10:a på platsen och förutom nollor var den minsta poängen 8. Är man inte redo för tävling då? Twizzt gjorde vad hon skulle.

Jag såg faktiskt framemot att bli bedömd av denna domare eftersom hon är hård och rättvis  men jag fick uppleva orättvisa. Ja, faktiskt! En väns hund skällde på platsen och sprang och badade istället för att komma på inkallningen. Hon fick en 9:a på helheten med kommentaren att det såg mycket trevligt ut trots mycket trams. Är detta inte sådant man kan bli nollad i helheten för? Ursäkta, jag menar inget illa mot min vän. Det de gjorde såg mycket fint ut och hunden har utvecklats men jag kan ändå inte hjälpa att tycka att det är orättvist. Det är inte domarens fel att vi inte fick vårt förstapris, det är vårt, och jag vet att det är en bedömningssport jag håller på med men jag är ändå ledsen. Ibland syns det att domaren gillar eller inte gillar ens hund eller oss som ekipage och i detta fall var det tydligt att domarens personliga tycke fick vinna över rättvisan...