Det var så jag kände igår när jag tränade ett pass med henne, tillsammans med träningskompisar. Hon gjorde inte vad hon skulle överhuvudtaget. Jag stolpar upp:
1. Reste sig på platsen. Vad hände där? Det är inget som hör till vanligheterna så jag blev chockad (och lite pinsamt var det eftersom jag precis innan sa: Gud, va skönt det är när man vet att de ligger). Anledningen till att hon reste sig kan ju ha varit att en annan hund kom springande fram till henne men det kvittar. Hon ska ligga pall!
2. Tjooohooo, de tränar agility där borta. Så mycket roligare än att lägga sig under gång, jag springer dit. Ursäkta? Jag vet att hon älskar agility och lydnad är ju inte hennes favorit men att bara sticka. Nej tack!
3. Hoppade och studsande under hela linförigheten och satte sig inte rakt en enda gång. Rent av totalt okoncentrerad.
4. Jaha, man ska hoppa över hindret? Inte springa runt om? Hoppade hindret gjorde hon alltså då inte, utan sprang runt om det som om det inte var något konstigt alls.
Som ni förstår så var jag ganska frustrerad över hennes beteende igår. Försöker verkligen lägga lite på mig för jag kan ju inte heller ha varit 100 % fokuserad ifall hunden tappade allt, eller? I alla fall så var det Stellas tur sedan och hon var bättre. Hon lade sig på läggande under gång och hoppade hindret, utan att sticka till något hon tyckte var roligare...
Må väl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar